5 Mars 2010 - Resan och köandet

04.00

Väckarklockan ringde efter bara några timmars sömn, killarnas bussar stod kvar mitt emot oss så vi beundrade dem en stund innan vi bytte om och åt frukost. Sedan tog vi på oss ytterkläderna för att gå till tunnelbanan så vi kunde åka in till t-centralen.
Globen hade nu ändrat färg till blå/gul, genom att ta bort det rosa sörjer dem ju att jag försvinner xD
06.10 gick vårat tåg in till Göteborg för att fortsätta våran otroliga TH-resa

09.30


Väl framme i Göteborg kände jag en stor lättnad då solen sken och det knappt var något moln på himmelen, var så rädd att man skulle få samma kö väder som i Stockholm.
Jessica skulle egentlien möta upp oss på Centralen men hon kunde inte det så vi fick ta bussen till Granliden (40 minuters resa från gbg). Gillade systemet dem hade på bussarna, man behövde inte köpa någon biljett utan bara skicka ett sms som man sedan visade för chauffören.
När vi kom fram till Ulla Britt (Jessica bodde tillfällgit hos hennes pappas flickvän) fick vi lämna av oss våra väskor och vi fick lite att äta, dock var jag inte hungrig.
Sedan började jag och Ida fixa allt vi behövde till kön och försöka fixa till oss. Men då Jessica sade att vi inte skulle åka in fören ett blev jag lite orolig, vi skulle ju hamna längst bak =/
Men försökte ignorera den lilla panik känslan jag fick, vi skulle ju endå få se dem igen!
Idag kände jag att jag skulle ha håret uppsatt, skulle ju bli olidligt att hoppa runt sedan med sånt långt hår!
Sedan blev jag bara tvungen att ta kort på hur jag skulle se ut inne på konserten och hur min kö-outfit såg ut xD Morfars gamla militärbrallor in my heart <3
   

14.00

Väl framme i Scandinavium var kön enorm, förta ordet som kom in i mitt huvud var fuck. Men lika bra att göra det bästa av situationen så vi satte oss längst bak och ju fler som kom desto bättre kändes det för oss, vi var inte sist ivarjefall ;)
Solen värmde medans man satt där på marken med sin lilla filt. Man tog några små äventyr ibland för att ha något att göra.
   

Kom att tänka på senare att killarnas bussar borde ju finnas i närheten så drog iväg ett varv runt scandinavium för att se om jag hittade dem. Tog ingen lång tid innan jag såg en infart som var avstängd så gick dit för att titta och där stod deras bussar.
Önskar jag hade kommit på att gå iväg lite tidigare för när jag kom dit var det redan några fans där som var ganska uppspelta, för tydligen hade Gustav nyss gått in i arenan och vinkat. Skulle varit så härligt att få se han på lite närmare håll för han e ju hela tiden gömd bakom trummorna annars.

När jag kom tillbaka till kön drog jag med mig Jessica för att se om det gick att komma till andra sidan av den här parkeringen. För när jag stod och tittade såg jag en människa som gick förbi där på andra sidan stängslet. Men hittade aldrig den ingången så vi kom tillslut tillbaka till den första platsen jag var på och födrev tiden med att prata hur man kunde använda parkour för att komma ner till bussarna xD   

17.00

Kön började röra på sig, små steg i taget sedan blev det stilla. Varenda gång jag började fixa med något så började det röra sig xD
Solen hade längesedan försvunnit bakom byggnaderna och kylan blev mer intensiv, hade knappt ätit något under dagan bara köpt en cola och lite nuggets att knapra på. Hade inte ätit ordentligt sen vi åt lunch i Stokcholm men kände mig nästan äcklad av mat, var inte hungrig för en sekund.
När vi stod där och bara väntade fick jag träffa Charli3 som jag haft som vän på bdb hur länge som helst, hon var lika fin IRL som på bild :)
Men när hon gick började Ida må lite dåligt, hon lutade sig mot mig och sade att hon kände sig lite yr. Sedan bara slappnade hela hennes kropp av precis efter hon sade "jag tror jag håller på att svimma" Allt jag tänkte var nej inte nu, paniken steg i min kropp och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag och jessica sjönk ner på marken med henne för hon hade inte svimmat av helt.
Tack och lov hjälpte de andra fansen som stod framför oss till och gav henne vatten och godis för att få upp blodsockret och efter att ha fått sitta ner och få i sig något blev hon bättre.
Då kände jag bara tack och lov att det inte hände där inne.
När klockan närmade sig sex-sju började insläppet på riktigt och det tog inte lång tid innan vi kom in. När man tittade bakåt såg man också att kön hade blivit dubbelt så stor. Tanken gjorde mig lycklig att vi var närmare början än slutet av kön.
Sedan var vi innanför scandinaviums dörrar och vi började spinga mot parkett...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0